Vad kan vi förvänta oss 2008?
- Alla som har arbete kommer att få lägre skatt
- Fastighetsskatten ersätts av en kommunal avgift
- Skatten på vinst vid försäljning av bostad höjs, uppskovsbeloppen begränsas och räntebeläggs
- Högre lön om du arbetar, hur mycket beror på avtal och din kompetens
- Arbetslösa, sjuka och föräldralediga får lägre ersättning
- Pensioner och studiemedel höjs lite
- Högre energi- och tobaksskatt
- Lite högre avdrag för dig som kör bil till jobbet
- Mindre förmånligt med hem-pc
- Avdrag för pensionssparande sänks till max 12 000 kronor
Prisbasbeloppet höjs från 40 300 kronor till 41 000 kronor
Prisbasbeloppet höjs med 700 kronor nästa år. Det påverkar de lägsta pensionerna de s.k. garantipensionerna och studiebidrag. En ogift pensionär får en höjning med 125 kronor per månad. Studiemedlen för en heltidsstuderande höjs med 128 kronor per månad varav bidraget höjs med 44 kronor. Fribeloppet för studerande höjs till 102 500 kronor.
Inkomstbasbeloppet höjs till 48 000 kronor 2008
Inkomstbasbeloppet används för att räkna ut den högsta pensionsgrundande inkomsten samt påverkar inkomst- och tilläggspensionerna. Den högsta pensionsgrundande månadsinkomsten stiger till 32 280 kronor. Inkomst- och tilläggspensionerna räknas upp med 2,8 procent och det innebär att en pensionär med pension på 12 000 kronor i månaden nästa år får en höjning på 330 kronor i månaden före skatt.
Alla som jobbar får lägre skatt nästa år
De allra flesta som jobbar får lägre skatt 2008 även om kommunen höjer skatten. Regeringen höjer nämligen jobbavdraget som sänker inkomstskatten på arbetsinkomster. Se hur du påverkas i bifogad tabell. Tjänar du 20 000 kronor i månaden sänks skatten med 240 kronor. Brytpunkten för statlig skatt höjs från en månadsinkomst på 27 400 kronor till 28 400 kronor och gränsen för uttag av s.k. värnskatt höjs från en månadsinkomst på 40 700 kronor till 42 250 kronor. Tjänar du 40 000 kronor i månaden sänks din inkomstskatt med 485 kronor per månad. Den som inte arbetar får inget jobbavdrag. Därför får du som är sjuk, arbetslös eller pensionär och inte jobbar i princip oförändrad skatt om inte kommunalskatten i din kommun ändras.
Lägre skatt för dig som jobbar och bor i en kommun med oförändrad kommunal och landstingsskatt:
| Inkomst/mån |
Sänkt skatt |
| 14 000 |
175 |
| 16 000 |
195 |
| 18 000 |
220 |
| 20 000 |
240 |
| 22 000 |
260 |
| 24 000 |
280 |
| 25 000 |
280 |
| 26 000 |
280 |
| 28 000 |
400 |
| 30 000 |
485 |
| 40 000 |
485 |
| 50 000 |
560 |
|
|
Kommunalskatten sänks i 54 kommuner och höjs i 24
Den kommunala skattesatsen i medeltal för riket sänks från 31,55 till 31,45. Förra året höjde Västmanlands läns landsting skatten med 0,52 procentenheter och 2008 sänker de med 0,15 procentenheter. Stockholms läns landsting sänker också men med 0,17 procentenheter och Kalmar läns landsting sänker med 0,26 procentenheter. Enda landstinget som höjer är Västerbottens läns landsting som höjer med 0,15 procentenheter. Mest höjs skatten i Falkenberg nämligen med 0,82 procentenheter. Övriga kommuner som höjer utöver kommunerna i Västerbottens läns landsting är Boxholm 0,35, Bräcke 0,75, Hedemora 0,50, Mariestad 0,50, Sjöbo 0,50, Storuman 0,65, Vimmerby 0,40, Älvdalen 0,75 och Östra Göinge med 0,50. Täby är den kommun som sänker mest nämligen med 0,57 procentenheter inklusive den sänkta landstingsskatten. Här kan du se vad som gäller för din kommun: http://www.scb.se/templates/tableOrChart____67879.asp
En höjning av kommunalskatten med 1 procentenhet innebär att du som tjänar 20 000 kronor får betala 185 kronor mer skatt i månaden p.g.a. höjningen. Tjänar du 40 000 kronor i månaden ökar din skattekostnad med 390 kronor per månad.
Gå in på www.skatteverket.se och kolla hur hög din skatt blir 2008
Vill du se hur hög din skatt blir 2008 kan du gå in på www.skatteverket.se. Där hittar du olika skattetabeller. Först letar du upp vilken kommunalskatt som gäller för din kommun 2008. Sedan väljer du skattetabell, exempelvis tabell 33 om skatten i din kommun ligger på 32,75. Det finns fem olika kolumner i varje skattetabell så du får läsa noga vilken kolumn din inkomst tillhör. Personer som är födda före 1937 omfattas inte av det nya pensionssystemet och betalar därför ingen pensionsavgift även om de arbetar. Skattereduktionen (jobbskatteavdraget) är beroende av om du är över eller under 65 år vid inkomstårets ingång och av hur stora dina inkomster är.
Kolumn 1 avser löner, arvoden och liknande ersättningar till dig som är född 1943 eller senare. Allmän pensionsavgift ska betalas och inkomsten ger rätt till skattereduktion för arbetsinkomst (jobbskatteavdrag)
Kolumn 2 avser inkomster (t.ex. pensioner) som det inte ska betalas allmän pensionsavgift på och inte ger rätt till någon skattereduktion
Kolumn 3 avser löner, arvoden och liknande ersättningar till dig som är född 1942 eller tidigare, men inte tidigare än 1938. Allmän pensionsavgift ska betalas och inkomsten ger rätt till en högre skattereduktion för arbetsinkomst (jobbskatteavdrag) än enligt kolumn 1
Kolumn 4 avser löner, arvoden och liknande ersättningar till dig som är född 1937 eller tidigare. Allmän pensionsavgift ska därför inte betalas. Inkomsten ger samma rätt till skattereduktion för arbetsinkomst (jobbskatteavdrag) som enligt kolumn 3
Kolumn 5 avser andra pensionsgrundande ersättningar än löner m.m., t.ex. ersättning från arbetslöshetskassa och egen arbetsskadelivränta, till dig som är född 1938 eller senare. Allmän pensionsavgift ska betalas på inkomsten men denna ger inte någon rätt till skattereduktion (jobbskatteavdrag).
Löneförhöjning
Du som arbetar och har gjort en bra prestation kan räkna med högre lön. Hur mycket högre beror på vilket avtal du tillhör och vilken prestation du har gjort.
Förmögenhetsskatten försvinner
17 december klubbar troligen Riksdagen igenom att ta bort förmögenhetsskatten från och med 1 januari 2007. Det innebär att du som har en stor förmögenhet slipper betala förmögenhetsskatt redan i deklarationen i maj 2008 då den avser inkomståret 2007.
Fastighetsskatten ersätts 2008 av en kommunal avgift på max 6 000 kronor
Skattesatsen för fastighetsskatt på privatbostäder har varit 1 procent av taxeringsvärdet. Fastighetsskatten ersätts 1 januari 2008 med en kommunal avgift på 0,75 procent av taxeringsvärdet, dock max 6 000 kronor för villor och 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. 2006 fick villafastigheter ett nytt taxeringsvärde. Men fastighetsskatten dämpades genom att endast en tredjedel av höjningen fick genomslag i fastighetsskatten 2006. 2007 frös regeringen det dämpade taxeringsvärdet för 2006 och dessutom begränsades fastighetsskatten på tomter till 2 kronor per kvadratmeter eller maximalt 5 000 kronor. Om begränsningen av tomtvärdet inte gav lägre fastighetsskatt beräknades skatten på det dämpade underlaget. Personer med låg inkomst har haft en begränsad fastighetsskatt som har inneburit att de inte har behövt betala mer än 4 procent av familjens inkomst i fastighetsskatt, dock minst 2 800 kronor. För fastigheter med ett taxeringsvärde över tre miljoner kronor har inte någon skattereduktion på den del av taxeringsvärdet som överstiger tre miljoner kronor medgivits. 2008 ersätts fastighetsskatten med en kommunal avgift på 0,75 procent av hela taxeringsvärdet eller max 6 000 kronor. Begränsningen av fastighetsskatten på tomtvärdet försvinner och den andra begränsningen för familjer med låg inkomst försvinner om du inte är pensionär. Den som äger en villa med ett taxeringsvärde på 400 000 kronor får betala 3000 kronor i stället för 4 000 kronor och tjänar 1000 kronor om året. De som har en villa med ett taxeringsvärde på 2 000 000 kronor skulle med gamla regler 2008 ha betalat 20 000 kronor i fastighetsskatt. Deras årskostnad blir 14 000 kronor lägre när avgiften sänks till 6 000 kronor.
Skatten vid försäljning av bostad höjs, uppskoven räntebeläggs och begränsas
2008 höjs kapitalvinstskatten från 20 procent till 22 procent och du kan max få uppskov med 1,6 miljoner kronor om du säljer din bostad med vinst. Gamla uppskov får behållas tills du säljer din bostad. Men alla uppskov, gamla som nya, beläggs 2008 med en årlig ränta på 0,5 procent på hela uppskovet.
Återför gamla uppskov och betala skatten på vinsten nu om du vill slippa räntan
Om du har ett uppskov och vill slippa eller minska ränteutgiften kan du välja att återföra hela eller en del av uppskovet till beskattning även om du inte sålt din nya bostad. Du måste återföra minst 20 000 kr per år om du återför en del av uppskovsbeloppet. Återför du däremot hela uppskovsbeloppet får beloppet vara lägre än 20 000 kr. Det här är värt att räknas på. Planerar du exempelvis att sälja din bostad inom tio år och då inte kan föra med dig uppskovet kan det t.o.m. löna sig att nu låna till att lösa uppskovet i deklarationen i maj 2008 för att slippa höjningen av kapitalvinstskatten och räntan på skattekrediten till staten. Exempel: Du kanske vet att du ska flytta till en hyresrätt om fem år. Du har ett uppskov på en miljon kronor som du nu löser eller du har 2007 sålt en bostad med en miljon kronor i vinst och väljer att betala kapitalvinstskatten nu. Då ska du betala 20 procent på en miljon kronor d.v.s. 200 000 kronor i kapitalvinstskatt. Kan du låna 200 000 kronor till 5 procents ränta kostar det dig 7 000 kronor per år efter skatt. Efter fem år har du då betalat 235 000 kronor. Kan du låna till 6 procents ränta kostar det dig 8 400 kronor per år efter skatt. Efter fem år har du då betalat 242 000 kronor. Väljer du att skjuta upp skatten får du i framtiden betala gällande kapitalvinstskatt som 2008 är 22 procent, d.v.s. 220 000 kronor i kapitalvinstskatt. Dessutom får du betala 0,5 procent i ränta på uppskovsbeloppet till staten. På en miljon i uppskjuten vinst blir det 5 000 kronor i årlig ränta som inte är avdragsgill. Efter fem år har du då betalat 245 000 kronor.
Betala skatteskuld överstigande 20 000 kronor före 13 februari 2008
Räknar du med att lösa ett uppskov eller har gjort en stor vinst som du ska betala skatt på i deklarationen 2008 kan det vara lönsamt att betala skattebelopp över 20 000 kronor så att det är bokfört hos Skatteverket före 13 februari 2008. Från det datumet får du nämligen betala kostnadsränta på skatteskuld över 20 000 kronor. Belopp upp till 20 000 kronor kan du däremot vänta med att betala till 2 maj 2008. Efter 2 maj betalar du kostnadsränta även på belopp under 20 000 kronor.
Högre energiskatter
Sedan 1994 sker en automatisk indexuppräkning av skatterna på energiområdet. Varje år höjs energi- och koldioxidskatterna med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. På skatten tillkommer dessutom moms.
Elskatten höjs därför med 0,6 öre inkl. moms till 33.7 öre per kWh. Det innebär att du som använder exempelvis 20 000 kWh om året får en högre elskatt inkl. moms med 126 kronor per år. Bor du i Norrland får du däremot en skattesänkning. Skatten som idag är 25,5 öre per kWh sjunker med 3,3 öre till 22,2 öre per kWh.
Idag betalar vi 6,32 kr skatt inkl moms per liter bensin. Nu höjer regeringen bensinskatten med 29 öre till 6,61 kr inkl moms. Dieselskatten höjs med 55 öre per liter från 4,65 kr till 5,20 kronor per liter. Eftersom skatten på diesel höjs sänks fordonsskatten på dieselbilar med 285 kronor per bil och år.
Högre bilavdrag vid resor till och från arbetet
För att kompensera dem som kör bil till arbetet för höjd bensinskatt höjs avdragsbeloppet med 50 öre per mil till 18,50 kronor per mil men det märker vi inte förrän när vi deklarerar 2009. Idag får den som kör bil till arbetet göra avdrag i deklarationen med 18 kronor per mil på belopp över 8000 kronor. I deklarationen i maj som avser inkomståret 2007 är det således 18 kronor per mil som gäller. Men kör du 2008 bil till jobbet exempelvis 10 mil per dag i 225 dagar får du 355 kronor - 636 kronor lägre skatt beroende på hur hög skatt du betalar. Drar bilen 0,8 liter per mil och du kör 2250 mil går det åt 1 800 liter bensin. P.g.a. bensinskattehöjningen på 29 öre per liter blir bensinkostnaden för arbetsresorna 522 kronor högre. (1800 X 29 öre = 522 kronor) Betalar du ingen statlig skatt blir din arbetsresa 167 kronor dyrare per år trots högre bilavdrag. Högre bensinkostnad 522 kronor minus lägre skatt 355 kronor är 167 kronor. Betalar du statlig skatt blir ditt skatteavdrag 580 kronor och du blir fullt kompenserad för bensinskattehöjningen. Sedan påverkar ju även förändringar i själva bensinpriset vad din bilresa kostar.
Köper du miljöbil 1 april 2007 - 31 dec 2009 kan du få miljöbilspremie 10 000 kr Miljöbilspremien gäller bilar som uppfyller kraven för miljöbil enligt miljöbilsdefinitionen i förordningen (2004:1364) om myndigheters inköp och leasing av miljöbilar. Den bygger på tre viktiga miljöegenskaper: att bilen uppfyller senaste avgaskrav, släpper ut små mängder av växthusgaser och är energieffektiv.
Ansök om stöd om du byter ut direktverkande elvärme
Ansök om stöd om du byter från direktverkande elvärme till fjärrvärme, berg-, sjö- eller jordvärme. Arbetet ska vara slutfört senast 31 december 2010. Blankett finns hos Boverket och stödet söker du hos Länstyrelsen. Se mer info på www.energimyndigheten.se
Fler karensdagar vid arbetslöshet och sämre möjlighet att få a-kassa vid deltid
Regeringen vill öka antalet karensdagar vid arbetslöshet från 5 till 7 dagar. De inför dessutom en begränsning av möjligheten att erhålla deltidsersättning från a-kassan till 75 dagar. Idag kan den som arbetar deltid få utfyllnadsersättning i 300 dagar respektive 450 dagar om de har barn under 18 år. Ändringen träder i kraft 7 april 2008. 1 januari 2007 höjdes a-kasseavgiften med upp till 300 kronor per månad. Arbetslösa slipper betala den höjda avgiften. Men om den arbetslöse blir sjukskriven ska däremot den högre avgiften enligt dagens regler betalas. Från 1 juli 2008 ändras reglerna. De som är arbetslösa och sjuka kommer då inte att behöva betala den höjda a-kasseavgiften. Sedan egenavgifterna höjdes har många lämnat A-kassan men regeringen utreder nu obligatoriskt medlemskap.
Sjukersättningen sänks
Sjukersättningen sänks ytterligare 1 januari 2008 genom att den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI räknas ner genom att multipliceras med 0,97 i stället för som nu 0,989. Högsta ersättningen blir 19 885 kronor per månad de första 12 månaderna. (80 procent på taket som är 7,5 prisbasbelopp multiplicerat med 0,97. 80 % x 25625 x 0,97 = 19 885 kronor.) Efter 1 år sänks sjukpenningen till 75 procent av SGI multiplicerad med 0,97. Maxersättning blir då 18 642 kronor per månad. Den nya omräkningen av SGI innebär att sjukersättningen på högsta nivån blir 390 kronor i månaden lägre än om omräkningstalet legat kvar på 0,989. När ersättningen efter ett år sänks till 75 procent sjunker den högsta ersättningen ytterligare med 1 243 kronor per månad. Anledningen till att SGI sänks till 97 procent är att regeringen vill att sjukersättningen ska baseras på en historisk inkomst. En utredning är tillsatt för att utreda regler kring vilken historisk inkomst som ska användas. Tills den är klar kommer den sjukpenninggrundande inkomsten att reduceras genom att denna multipliceras med faktorn 0,97. Arbetsförmågan ska efter tre månader prövas mot alla arbetsuppgifter som arbetsgivaren kan erbjuda. Efter sex månaders sjukdom prövas arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden. Efter tolv månader kan det bli aktuellt med förtidspensionering eller arbetslöshetsersättning.
Föräldrapenningen sänks också
Inkomsttaket i föräldraförsäkringen ligger kvar på 10 prisbasbelopp men ska också beräknas på 97 procent av SGI. Jämställdhetsbonus på 3 000 kronor införs 1 juli 2008. Den innebär att de som delar lika på föräldraledigheten får 3 000 x 4,5 månad d.v.s. 13 500 kronor extra som skattereduktion. Idag har familjen 13 månader med föräldrapenning. 2 månader var är tilldelade varje förälder. De kvarvarande 9 månaderna kan vem som helst av föräldrarna använda men om de delar lika får de ut 13 500 kronor extra. Kommuner får från 1 juli 2008 rätt att erbjuda föräldrar 3 000 kronor per månad skattefritt i vårdnadsbidrag för barn mellan 1 och 3 år. De behöver inte sluta att arbeta helt för att få del av bidraget men för att få fullt bidrag kan de inte utnyttja annan offentligt subventionerad barnomsorg. Maxtaxan för barn på dagis förändras inte utan är även i fortsättningen tre procent av hushållets inkomst för första barnet dock max 1 260 kronor. Idag är taxan för fritids 2 procent på inkomsten dock max 840 kronor.
Reducerad skatt även för de som får hushållstjänster som löneförmån
1 juli 2007 infördes skattereduktion för köp av hushållsnära tjänster i hemmet. Ansökan om skattereduktion ska vara Skatteverket tillhanda senast 1 februari 2008 annars blir det ingen reduktion. Det går inte att ta upp kostnader för 2007 i ansökan 2009. Den som får hushållsarbete som löneförmån av arbetsgivaren får från och med 1 januari 2008 också skattereduktion för sådana tjänster. Samma beloppsgränser m.m. som för den allmänna skattelättnaden för hushållstjänster tillämpas. Men denna begäran om skattereduktion görs av arbetstagaren i självdeklarationen. Arbetsgivaren ska redovisa underlaget för skattepliktiga förmåner på arbetstagarens kontrolluppgift. Beloppet förtrycks även på arbetstagarens självdeklaration.
Dyrare öl och tobak men billigare vin
Skatten på öl höjs och skatten på vin sänks för att tillmötesgå EU-kommissionens önskemål om likvärdig beskattning. Det innebär att en burk starköl på 50 cl blir 62 öre dyrare och en flaska vin blir 47 öre billigare. Skatten på snus, cigaretter och annan tobak höjs. Det innebär att priset på ett paket cigaretter blir 1,50 kronor högre och att en dosa 50 grams lössnus kommer att kosta 5,63 kronor mer och en dosa 24 grams portionssnus 2,70 kronor mer per dosa.
Hem-pc via jobbet blir dyrare
1 januari 2007 införde regeringen en förmånsbeskattning på 2 400 kronor per år för hem-pc. Kostnaden steg då med mellan 60 - 110 kronor per månad beroende på vilken inkomstskatt du betalar. 2008 höjs förmånsbeloppet med 2 400 kronor ytterligare per år till 4 800 kronor och dina kostnader stiger då med ytterligare 60 - 110 kronor varje månad 2008. Skatt på förmånen för helåret 2008 blir då 1 440 - 2 640 kronor beroende på vilken inkomstskatt du betalar.
Avdragsrätten för pensionssparande sänks till 12 000 kronor 1 januari 2008
För att finansiera slopandet av förmögenhetsskatten sänker regeringen avdragsrätten på pensionssparande till 12 000 kronor. Du som sparar inom pensionssparsystemet får betala inkomstskatt på pengarna när du tar ut dem och därför är det inte lönsamt att binda mer än vad som är avdragsgillt inom pensionssparandet. 2007 kan du som binder sparpengar inom pensionssparsystemet göra avdrag i deklarationen på sparbeloppet upp till 20 150 kronor eller 5 procent av inkomsten på inkomst upp till 806 000 kronor, d.v.s. max 40 300 kronor. Pensionssparande är skattegynnat för den som betalar högre skatt vid spartillfället än vid uttaget av pengarna. Den som sparar inom pensionssparsystemet betalar 15 procent i avkastningsskatt på en schablonmässig avkastning som 2007 är 3,61 procent, det innebär att 0,54 procent på kapitalet f.n. betalas i avkastningsskatt årligen oavsett om det har blivit någon avkastning på pengarna eller inte. Dessutom betalar du inkomstskatt på insatt kapital och avkastningen när du i framtiden tar ut pengarna. 2008 betalar de som tjänar under 28 400 kronor i månaden ingen statlig skatt på inkomsten. Tillhör du den gruppen finns det ingen anledning att binda pengarna inom pensionssparsystemet. Du kan lika gärna spara i breda aktiefonder utan avdrag i deklarationen. Då har du tillgång till pengarna när du vill och du betalar bara kapitalvinstskatt med 30 procent på ev. vinster.
Förbättrat tandvårdsstöd för vuxna
1 juli 2008 räknar regeringen med att genomföra en tandvårdsreform som stärker skyddet mot höga kostnader. Intentionen är att införa en tandvårdscheck som kan användas vart annat år. Det innebär att alla vuxna får ett bidrag till regelbundna tandvårdsbesök. Bidraget uppgår till 300 kronor vartannat år för personer i åldrarna 30-74 år och 600 kronor vartannat år för åldersgruppen 20-29 år samt 75 år och äldre. Syftet är att bidraget främst ska användas för undersökningar och förebyggande tandvård, men det kan även användas för så kallad abonnemangstandvård. Ett skydd för höga kostnader för tandvårdstjänster införs. Skyddet innebär att kostnader mellan 3 001 - 15 000 kronor ersätts med 50 procent och kostnader över 15 000 kronor ersätts med 85 procent. Skyddet har ett karensbelopp på 3 000 kronor. Dagens högkostnadsskydd för patienter som är 65 år och äldre ersätts med det nya tandvårdsstödet.
Andra förändringar som du bör räkna med 2008
Ingen vet hur hög reporäntan kommer att bli men om inflationen inte sjunker framöver kommer Riksbanken att fortsätta att höja reporäntan. Först när Riksbanken bedömer att inflationen inom de närmaste åren ligger runt 2 procent slutar de att höja. Beräknas inflationen sjunka under målet på två procent sänker de reporäntan. Reporäntan påverkar den rörliga räntan på lån och räntan på sparkonton. Jag tror att Riksbanken antingen ligger kvar med en reporänta på fyra procent under en längre tid eller höjer den lite till under 2008. Men ingen vet hur ränteutvecklingen blir. En höjning av räntan med 0,25 procentenheter innebär en högre månadskostnad på ca 150 kronor på ett lån på en miljon kronor. Hur elpriset som också påverkar oss mycket förändras är svårt att veta men det finns mycket vatten i magasinen så vi får hoppas på att priset inte höjs för mycket framöver trots att priset på utsläppsrätter stiger.